Direktlänk till inlägg 21 juni 2014
Lilly Kosta's dagbok
Lilly - Lila
(tankar - svart)
Maya - Turkosblå
Luke - Ljusgrön
Jade - Orange
Övriga - Grå
-Haha, bästavänner föralltid Jade!
-Haha! Sisten till gungan får putta på! sa Jade och sprang ut genom dörren bort mot den gamla gungan ute på trädgården där vi alltid hade lekt som barn.
-Lilly kan du komma? Jag vände mig bort från gungan och tittade mot mamma.
-Visst jag kommer! Ropade jag åt henne och började gå mot huset.
-Jo, jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här... Jag kände på mig att det inte skulle vara något bra hon skulle
säga till mig men jag var tyst och fortsatte lyssna.
-Säg det bara mamma. Mamma tittade osäkert på mig.
-Vi ska flytta...
Jag tittade både förvånat och argt på henne och jag kände hur min ben började ge vika.
-Säg att du skämtar!
-Tyvärr inte... Jag kände hur mina ögon började svida och hur mitt hjärta började dunka.
-Men!? Vars..!?
-Till Bridgeport. Och vi ska flytta imorgon.
-Imorgon!?! Snyftade jag och kände hur jag bara ville sjunka genom marken och försvinna.
-Jag har fått jobb där som biblotikarie. Lilly du vet att det inte finns några jobb kvar här och detta är en jättebra möjlighet för mig att komma igång och betala tillbaka alla våra lån!
-Mamma jag kommer bli utstött! Jag har ju Jade, Luke och alla mina andra vänner här!
-Det är redan bestämt! Packa dina grejer för som jag sa vi åker imorgon och inga men! Jag kände hur allt brast för mig. Mitt liv kändes värdelöst. Jag klarar inte av att vara här längre! Inte just nu! Jag måste komma bort! Nu!
Jag öppnade dörren och bara sprang. Jag orkade inte med mitt liv just nu.
-Där är du ju! Jag undrade vars du... Lilly? Lilly vars ska du! Lilly! Jag hörde tydligt Jades röst eka över den tomma lilla gaten men jag fortsatte. Men jag var tvungen att träffa Luke just nu.
30 minuter senare...
-Hej Patrick! Är Luke hemma?
-Nämen hejsan Lilly! Ja Luke är hemme, stig på du. Jag gick in genom dörren och halvsprang uppför trappan mot Lukes rum.
Jag öppnade hastigt dörren och vid andra sidan rummet stod Luke. Jag sprang direkt mot honom och kastade mig i hans mjuka famn.
-Jade? Vad gör du här? Klockan är typ halv 11 på natten.
-Jag ska flytta! Utbrast jag förtvivlat och kramade om honom ännu hårdare.
-Va? Närdå och vars!?
-Imorgon. Min mamma har fått jobb i Bridgeport så... det är dit jag ska.
-Vi sätter oss ner. Vi gick och la oss på Lukes säng.
Vi pratade väldigt länge och det kändes skönt. Jag har känt Luke i nästan hela mitt liv. Redan när vi träffades i första klass så har vi gillat varandra. Och vi har nästan varit tillsammans i 5 månader. Luke var väldigt upprörd över flytten och även om det inte syntes så hörde man det på rösten hans.
-Du måste lova mig att komma och hälsa på!
-Jag lovar!
-Kom till mitt hus imorgon. Sa han och jag kände hans mjuka läppar varsamt möta mina. Just då kändes allt okej och för ett ögonblick trodde jag att allt skulle ordna sig. Men jag vet inte hur länge jag skulle bo i Bridgeport och det är 2 timmars resa dit med bil och mycket kan hända när man är så långt ifrån varandra på lång tid.
Nästa morgon...
-Lilly kom nu vi är redan sena och flyttbilen har redan farit.
-Okej men kan vi fara förbi Jade och Luke? Frågade jag dystert när jag var påväg mot bilen.
Genom rutorna på bilen såg jag hur min mamma nickade och jag satte mig i bilen.
-Låt det bara gå fort vi har inte så mycket tid gumman.
Vi var snabbt framme hos Jade och jag skyndade mig in och gav henne en kram. Vi lovade varandra att hålla kontakten.
Jag och Jake sa inte så mycket till varandra. Vi bara gav varandra en kram, sa hur mycket vi älskade varandra, han drog ett skämt, jag låtsades tycka det var roligt och skrattade. Mer än så var det inte. Jag skyndade mig tillbaka i bilen och kände gråten i halsen. Jag undrar hur lång tid det kommer att ta innan jag kommer få se dom och Twinbrook igen.
-Du vet mormor och morfar hade blivit ledsna över att du sålt deras hus. Vi har ju växt upp där i generationer. Sa jag i ett sista försök att få min mamma att tänka om. Fast innerst inne visste jag att det var för sent.
-Dom är döda Lilly. Det spelar ingen roll längre. Så luta dig tillbaka och försök vila dig lite. Det är långt till Bridgeport. Och föresten, öppna paketet som är i påsen vid dina fötter.
-En dagbok? Det kanske skulle vara bra med en dagbok. Få skriva av sig allt dåligt och bara få släppa taget.
~~~
Alla bilder på min blogg (om inget annat nämns) är mina egna och jag vill INTE att du kopierar.